Socker och hela baletten!

Hej igen!

Jag tycker att det är fantastiskt roligt att ni tittar in via Skosulan även om jag inte skrivit ett löpningsrelaterat inlägg på en kortare livstid. Det känns skönt att ni inte gett upp hoppet. Jag har nämligen inte gett upp löpningen jag har bara svävat ut på några sidovägar. Men löpningen är ju mitt hem och som ni vet så kan man alltid återvända hem.

Baletten då? Jättekul! Vi var en salig blandning blivande vuxenbalettdansörer. En man/kille hade vågat sig med också! Fantastiskt! Dock ska ni veta att balett är inte för några veklingar. Vi gjorde endast "golvgympa" (dvs lite dansövningar liggandes på rygg, för att skona vristerna) samt tränade de muskler som kommer att behövas i balettdansen och naturligtvis, stretchning. Tufft var det verkligen och i takt skulle det gå. En ung och söt tjej gick där och knäppte i fingrarna i takt med musiken och mantrade "ett-tvåå-tree-fyyr-fem-sex-sju-ått" om och om igen. Vi har andra lektionen idag. Hih! :D

Och så slutligen. Sockret. Jo jag vet att jag ältat om sockerstopp tusenetthundrafemtioelva gånger, men synd och skam på den som ger upp hoppet! Jag tror starkt på att om man berättar om sina problem och knasigheter så har man större chans att komma från dem samt ger man kanske andra en känsla av att inte vara ensamma. T.ex.:
  I torsdags åt jag en helt normal lunch med köttfärs och grönsaker. Sedan lite senare åt jag en hel chokladplatta, sedan for jag på kalas och åt tårta och godis och sedan hemma på kvällen åt jag ytterligare nästan en hel chokladplatta. Och jag mådde inte ens speciellt dåligt efteråt. 

Detta måste ju få ett slut. Varje dag ser ju inte ut så där, men ni ser hur beroendet lyser rakt igenom texten. Det är ju verkligen inte en hälsosam inställning till ett ämne. Jag är sockerberoende. Och trots att jag vet hur farligt det är och skadligt det är och hur sjuk jag högst sannolikt kommer att vara om 10-20-30 år pga av det så fortsätter jag ändå. Eftersom jag är beroende av det. Det är som med rökning, alkoholism, narkotika. Det är bara billigare, mycket mera tillgängligt och helt och hållet accepterat att förgifta sig med socker.

Men nu är det slut. Jag har klarat av blir fri från rökning efter 14 år av det giftet, jag dricker inte alkohol heller längre, har inte gjort det på snart ett och ett halv år och det är nog banne mig verkligen SOM FAN om jag inte ska klara av att leva utan socker då också!!!

Eller hur?

Liza Löpare goes...

...Vuxenbalett!!!!

Fatta?!? Jag och min fina och modiga kompis Tjofia har anmält oss till Dansskolan Kipinäs Vuxenbalett! Jösses liksom! Det för såna som aldrig dansat balett förr samt såna som sysslat med dans tidigare, OCH åldersgräns: 30+

Vi börjar på måndag. Rapporterar mera efter det. :D

Hej hej!

Hemskt mycket hej!

Som ni kanske räknat ut eller kollat själva (eller ingetdera ;) ) så vann jag inte FitnessFighten Juni 2014. Men det gör inget. Tycker det var en vinst i sig att ta sig till final! Tusen tusen tack för era röster ändå, det värmer hjärtat i alla lägen. :)

Jag har börjat på en Yoga kurs, vid Wasa Yoga Center. En intensivkurs för grunderna i Ashtanga Yoga så att man kan delta i ordinarie timmar sedan om man vill. Det känns rätt bra faktiskt. Läraren verkar grymt mysig och har en skön inställning till sig själv och sin omgivning. 

Jag har deltagit i en Ashtanga Yoga kurs tidigare för över 10 år sedan, det kändes nog bra då också men jag kunde nog inte ta in det på ett bra sätt då ännu eftersom jag inte fortsatte med det. Igår sa läraren dock, Milla heter hon, något som satt riktigt rätt. Nåt som bara sjönk rakt in och fick lampan att tändas. 

"I Yoga presterar man inte."

Gud va skönt! Jag är så otroligt inrotad i att man ska prestera. Springa långt och hårt. Låta bli sockret. Vara intressant och rolig och lagom ironisk. Magra det ena kilot med det andra eller minska på midjemåttet. Bli stark i själ och kropp. Orka så och så många push-ups och så vidare, och så vidare i all oändlighet...

Samma sak då jag började kursen. Innan jag ens gjort en första andningsövning hade visioner och planer på alla häftiga kroppsknytarställningar eller handstands som jag ska klara av inom kort. Men nu då hon sa det igår så var det som om jag faktiskt hörde henne. Ingen prestation, ingen panik.

Hakuna Matata