fredag, april 02, 2010

Kramp

Dagens löpsaldo gick loss på 16 km. Blev lite besviken för jag trodde att sträckan var längre, men efter att jag mätt upp den kunde jag konstatera att det blev bara 16 km idag. Men helt ok ändå. Direkt efter löpningen fick jag fasansfulla magkramper.
Har varit sängliggande i 5 timmar. Hungrig som bara den men oförmögen att inta föda på grund av smärtorna. Det kändes som om tarmarna slog knut på sig. Om jag låg på sidan så ökade smärtan, men då jag låg på rygg planades det ut och var inte så intensivt.
Nu har jag dock ätit lite så är inte vrålhungrig i alla fall. Få se hur det går. Förstår inte riktigt vad det kan bero på, nån annan som har någon aning?

5 kommentarer:

  1. "Solen skiner inte alla dagar". det går nog bättre en annan dag. Får man vara nyfiken och undra vad din favorit jobbar med sådär till vardags?

    SvaraRadera
  2. vad som inte kom med är att jag känner igen smärtorna. Jag har haft likande smärtor varje år. Första gången jag hade dem för något år sedan (det händer bara en gång per år) så krampade så fruktansvärt att jag trodde blindtarmen brustit. Och ensam bodde jag i Sverige. Jag spydde efter ett tag och det var inte alls så morjens. Sedan dess har jag haft kanske inte lika kraftiga attacker men ändå plågsamma historier varje vår och år. Vad jag har kommit fram till är att jag kanske tagit i lite för hårt.

    SvaraRadera
  3. Jag har också de där magkramperna efter att jag spungit längre sträckor. Tror också att det är när man tagit ut sig lite mer. Hade det nästan efter varje gång jag sprungit när jag tränade inför maratonen, låg på golvet och vred mig. Plågsamt och tråkigt. Har hört alla möjliga tips från att stretcha magen till att inte äta mjölkprodukter precis efter löpandet. Sen har jag haft det de första gångerna jag sprungit efter vila. Men med tiden blir det bättre tycker jag. Känns lite som att magen också måste tränas upp för att hålla för långdistanser och stor träningsmängd.

    Hoppas det var en engångsföreteelse för din del. Kram.

    SvaraRadera
  4. Cecilia: Ja fråga får man ju alltid! Undrar du om han kanske jobbar med mat eller? Nej det gör nog han inte, men han vill ändå vara anonym i det här fallet. Han är lite sån, väldigt kameraskygg och sådant. Han tycker dock väldigt mycket om att laga mat och allt ska vara färskvaror och så står han sedan där och pynjar, och doftar och smakar i flera timmar tills det blir riktigt riktigt underbart! :)
    Angående magkrämporna, ja kanske det är nåt sånt. Hoppas det går över strax i alla fall!

    Kaaja: Ja jag minns att du skulle ha nämnt det där faktiskt. Kan hända att ni har rätt. Jag har bara inte haft problem förr under längre sträckor. Varken halvan eller helan. Undrar varför det börjar nu?
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Lucky you. Han får nog vara anonym din favorit men han sysslar nog med sådan avancerad matlagning som man sällan "icke professionella" sysslar med. Dock känner jag manliga "kontorsråttor" som är väldigt duktiga och avancerade i köket.

    SvaraRadera