T-2

Snart börjar det hör ni! FITNESS FIGHTEN! 2 dagar kvar! Har fått mitt matprogram och det känns... överväldigande. Det är mycket ätas hela tiden. Hoppas jag kan hålla mig till det. Mat 6 gånger om dagen! Som det är nu äter jag typ frukost, en seeen lunch (inte sällan i form av Amarillo-hamburgare) och till kvällen typ godis, ibland varm mat. Men det är väl, som med det mesta, en vanesak.

Imorgon är det Finlands största maraton som gäller för många, dvs Stockholm maraton! Jag har förstått att det ofta är typ fler finnar än svenskar som deltar i loppet. Fua ska bland andra springa. Vi hejar på henne va?

Mitt eget minne av stockholm maraton är mitt sämsta maratonminne. Eller ja, sämsta och sämsta, resan och sällskapet var ju toppen men vädret var det värsta. Jag brukar tänka att maratonlopp är ett fint sätt att se nya städer på, men i Stockholm såg jag bara marken under mig och ibland, då regnet inte kom som ett skyfall och vinden hade mojnat till 10 m/s, såg jag ryggen på framförvarande löpare.

Lunkade in en sträcka igår också. 6,5km blev det och jag tog mig igenom det på typ 45-47 minuter. Hade ingen klocka med mig utan såg bara på klockan då jag gick hemifrån och sedan, förstås, då jag kom hem igen. 

Syster-Ysters minsting utexamineras från sin yrkesutbildning idag, så det blir kalas ikväll. Ska njuta liteextra mycket av godsakerna ikväll för det blir ju en paus nu på åtminstone 30 dagar. ;)

Saken är klar...

...Liza Löpare goes Fitness Fighten! 1.6.2014 börjar det för mig! Herreguuud så taggad jag är! Jag ska ge mitt allt! 

Idag sprang jag även första gången sedan 11.7.2013!!! 10 månader sedan sist! Tja, eller "sprang" är väl att ta i, joggade gjorde jag (hela vägen dock) i 5km. 35 minuter tog det i anspråk, så inte var det nu så himla trögt ändå. Men jag känner i benen att jag nog kommer att vara lite öm imorgon, eller åtminstone seg och degig.

Dagens konstaterande: Det enda som är tight på den här mamman just nu är träningskläderna och lederna! :D 

Söta öde flickor och pojkar så jag ska FitnessFighta! Tummen upp!

 (Gaaammal bild..typ 2011?)

3-1!

Ässet vann! Ingen slakt dock, det var bara roligt! Hon frågade t.o.m. om jag smygtränat ;)

På lördag trixade jag till håret lite med slingor och blev lite ljusare så här passligt till sommarn. 

Osminkad med lite skuggor under ögonen, 

men det är ju ändå håret ni ska se på... ;)

På söndag promenixade jag in 12km. Jag rör ju på mig dagligen. Även om jag inte tränar så jag blir svettig så går jag ledigt 4km varje dag, med vagn, så helt försoffad är man ju ändå inte. Dock registrerar jag endast de aktiva promenaderna på Funbeat, dvs de där jag jag tänkt "Nu ska jag gå ut på en promenad" eller "Jag tar en promenad före jag går hit eller dit...".

Sitter och funderar o hur jag ska få fingret ur och faktiskt börja träna igen? Regelbundet. Aktivt ordna det nuvarande livet så att det även finns rum för träning. Fitnessfighten? PT för en månad? Vadslagning? M...m...maraton?

Det är dags igen - igen!

Det var så sant dags igen...och så blev det en liten paus igen, men nu är det dags igen, igen.

Idag är en mycket mer betydelsefull dag än spinningdagen för över en vecka sedan. Det är inte dags för vilken träningsform som helst idag. Nej, det är dags för öppningen av B A D M  I N T O N -säsongen. Det är 9 månader och 3 dagar sedan vi senast möttes med badmintonklubbor i händerna, Ässet och jag. Ässet har varit på sissiträning hela hösten och våren och jag har tja, ätit choklad och Amarillo burgare, myst i soffan och tagit stillsamma dagliga promenader med vårt lilla bergstroll. Jag kommer antagligen att drabbas av någon sorts attack under dagens pass. Men det kommer det att vara värt. 

Hur tror ni dagens match slutar? Hur mycket stryk klarar jag av?

  Tolka det hur ni vill...
;)

Är det dags igen?

Så var träningssäsongen officiellt öppnad. Ladyline-medlemskapet plockades ner från hatthyllan efter 4-månader mammaledigt och jag fick inleda träningsåret med ett spinningpass a'la Aino. 

Egentligen smygstartade jag redan i lördags med FunRuns Väriestejuoksu, men jag sprang inte utan hade mest bara roligt med min kompis Linda. Om Väriestejuoksu kommer till er stad eller en stad nära er så ska ni definitivt delta! Det var sjukt roligt och grym festivalstämning! Det är alltså en 5km lång hinderbana och vid varje hinder så får man en massa färg på sig (majsstärkelsebaserat som far bort i tvätt och dusch, men inte kanske att rekommendera om man har astma...). Ingen tidtagning, bara roligt.

Så på med vita kläder bara och låt färgerna ösa över dig!
 

 

Första och sista bilden är Lindas. De övriga är tagna av J.Pernaa på Blindfire.
Shootingeverything var också där och knäppte några bilder.

Vår pojke då? Han är den finaste och gladaste pojken i världen! En sann solstråle och fantastik typ som gör vår dag precis varenda dag. Lennon är hans namn.

Under väriestejuoksus uppvärmningsgympa som gick lite i Zumba-anda märkte jag hur mycket jag saknat ledda träningspass. Det var så roligt att jag nästan grät lite. Samma sak på spinningen.

"Varde träning!" ...och det var träning. Och den otränande såg att träningen var god.



Det är dags igen!