Det är tufft att gå

Det är tusan riktigt tufft att gå ibland. Jag använder mycket olika muskler då jag går än då jag löper. Då jag går får jag ALLTID valpsjuka, åtminstone om jag går hårt. Och så blir låren fortare styva och trötta vid gång. Och så har vi ju tidsaspekten, det räcker ofrånkomligt mycket längre att gå än att springa eller lunka. Jag blir ofta rastlös av att gå hårt och vill hellre bara springa iväg.

Vad tycker ni? Rask gång vs. lugn löpning?

Jag har alltså varit på 10,3 km barfotalöpning/gång idag. Det blev rätt så 50/50 förhållande gång och löpning. 80 minuter tid gick det åt det hela. Det blir 7,45 min/km eller 7,25 km/h.
Eftersom det blev såväl rask gång som löpning på tårna finns det goda chanser att jag har både valpsjuka och obarmhärtigt onda vader imorgon. Ska dock göra mitt bästa för att undvika det hela!

Det var varmt idag, märkbart varmare än igår. Det gick mycket bra att ha endast t-skjorta trots att jag stundtals gick. Mycket folk ute i farten. Sommarn är på väg, jajjaminsann!

Sanslöst kul att vi är fler som är sugna på en liten mys-midnattslöpnings-träff, måste få ihop nån form av inbjudan på facebook också! :)

Jill & Jag

Beklagar att jag inte hann lägga in nån info om dagens träff med Jill. Även om jag skulle hunnit så hade det högst antagligen blivit för sent för någon att hinna med.

Any who.

Vi träffades kl. 18 iförda löparmundering och iväg for vi. Mysfart var farten som gällde. Vi skulle ju umgås och få in lite nyttolöpning i samma härva. Inte tvärtom. Enligt Jills mobil-gps blev det 6,48 km men enligt Vasa stads karttjänst blev det 6,9 km. Jag tror ju hellre på karttjänsten! Dessutom sade Jill faktiskt att mobil-gps:en har en tendens att kapa av kanterna, så kanske den inte är lika noggrann som karttjänsten?

Hur som helst var det riktigt skoj och fort gick det. Eller ja, tiden gick fort. Löpfarten låg väl kring 7 min/km? Var det så Jill?

Det skulle vara kul att träffa fler löpare eller löpintresserade bloggläsare och bloggare?
Borde vi försöka få in en liten lokal midnattslöpning här innan midsommar? En lördag natt då det är ljust och varmt och mysigt? Det behöver ju inte bokstavligen ske vid midnatt men kanske 22-23-tiden, 10 km? Hur låter det? Starta ett facebook-evenemang?
Nån som blev taggad?

Måndagslänkken

Ja det är ett tag sedan sist för måndagslänkken om jag minns rätt. Men idag blev den av!
Det var/är avsevärt varmare idag än igår, men vinden skulle ännu få värma upp sig lite. Jag klagar inte dock, nej minsann det gör jag inte. Imorgon blir det ännu varmare!

Jill är i Vasa imorgon och vi drar eventuellt ut på en löprunda eller prommis eller alternativt en fika beroende på hur arbetsdagen ser ut. Det blir skoj! Nån som känner att dom skulle vilja haka på? Jag kan försöka få in en uppdatering hit under morgondagens lopp om nån är intresserad av att träffas! :)

7 km blev dagens löpsaldo, 45 minuter.

Tjingeling!

Söndagslöpning

Tjosan! Vädret det verkar bara bli alt bättre och bättre! Idag visade mätaren +13 C, men resten av veckan har man faktiskt lovat kring 20 grader på värmen! Hur toppen är inte det?

Sprang in 9 km på 55 minuter idag. Sprang i T-skjorta och stundtals kändes det nog ändå lite kallt. Vinden är iiiiisande kall här ännu. Hoppas man inte blir förkyld.

Vi firar morsdag idag och så råkar det sig att min egen mamma även fyller år idag så det blev dubbelt firande! Hoppas alla mammor också fått ha det riktigt fint idag!

Jepp, ha en bra fortsatt en nu då! :)

Ciao!

Nu börjar det

Efter tre festfyllda veckoslut på raken är det dags för ett stopp. Min arma snart 30-åriga kropp fixar inte det längre (ytterligare en spik i 30-årskriskistan). Den är helt utmattad och degig och börjar offra livsviktiga funktioner såsom andning och pump-takt, och det är ju ingen vidare bra ekvation med tanke på löpningen. Speciellt inte om det ska springas ultra-lopp om tre månader. Resten av maj månad löper i nykterhetens tecken! :)
Den behöver alltså inte bli festfri, men absolut fri från den ack så festförknippade alkoholen!

Jag hade äran att få verka som konferencier igår under min föredetta arbetsplats peronalklubbs 40-årsfest. Det var kanon! All credit till arrangörerna och spex-gänget! Jag blev dessutom lite nyfiken på Samba! Det bjöds nämligen på sambadans (och ett sambatåg) av två superduktiga kvinnor som var färggranna som kanariefåglar! Intressant hur lite svängas med kroppen till rytmen av trummor kan få en på så kolossalt gott humör! Tyvärr lämnade kameran hem så jag har inga riktiga bilder från gårkvällen att bjuda på. Denna är dock inte långt ifrån sanningen:

Fast det fanns bara två av dom.

Med tanke på hur lite kläder de sist och slutligen har på sig så tar det faktiskt rätt länge att klä på sig. 45 minuter! Och då hade de sminkat sig färdigt före de anlände till vår fest!
Fina och duktiga var dom hur som helst!

Trevlig lördag på er och kom ihåg mamma imorgon!

Onsdagslöpning och tarmvred

Fick äääntligen till ett stycke löpning efter en helg av fest och skoj följt av uttömmande trötthet och insikt av att en uppenbarligen ångestfylld 30-årskris har börjat. Men idag gällde det, om jag så skulle säcka ihop av utmattning på grund av det.

10 km visade sträckan idag av vilka 2 km avverkades mest gående. Jag fick åter en gång grymma smärtor och kramper i magpartiet. Som om man blev knivhuggen rakt framifrån. Kanske jag tog i för hårt efter all vila och festas eller? Kanske jag borde mjukstartat med en promenix i stället? Nåväl, det har varit och farit nu. Nu ser vi framåt. Imorgon är det Badminton som gäller! Det är nog tusan så kul det där spelet! Jag rekommenderar det varmt.

De senaste kanske fem gångerna jag begett mig ut på löprunda har jag förresten fyllts av en helt ny känsla. En sorts villkorslös glädje och en, utan att överdriva, inre frid. Nog har jag varit glad tidigare också då jag sprungit men detta är annorlunda. Inte den "vanliga" endorfinexplosionen, utan en djup och kanske lite återhållsam glädje (om man ens kan säga så...). Seriös nöjdhet liksom. Varenda en cell i kroppen känns elektriskt laddad, hjärtat sjunger och det känns det som om jag kunde nöta på i all evighet. Vet inte riktigt vad det beror på men jag hoppas känslan är här för att stanna. Det är mycket angenämt. :)

Nån som känner igen dylika känslor?

Två gånger...

...under en och samma dag hörde jag "Om du skulle dö imorgon, kan du se tillbaka på ditt liv och säga att du levt det så som du vill leva det?".

Där gick det alltså: startskottet på en uppenbarligen lång och krånglig 30-års kris.

Jag tror inte min ögon: 3 0? Jag?

Something has got to give.