Så känns det just nu. Jag hittar inte feelisen. Helst av allt skulle jag dra ett täcke över huvudet och sova i två veckor. Jag vill inte alls springa nåt maraton.
Vill ni hjälpa mig hitta motivationen? Berätta era feelis historier! Det behöver aboslut inte vara från ett maraton eller ens ett lopp. Det kan lika bra vara från första gången du tränade nåt och insåg "Heeej, jag hillar ju det här!". Jag tror benhårt att era historier kan få feelisen från:
Down right depressed
till Top Notch
foton: J.Pernaa
Pwetty Pweeze?
Jag kan berätta om känslotårarna som rullade på min kind när jag sprang i Köpenhamn. För att jag tänkte på hur fantastiskt det är att jag har en kropp som kan springa och att jag har en sådan inre kraft att jag tar mig iväg på maratonlopp istället för att slöa på soffan om kvällarna. En sådan kropp och huve har du också!
SvaraRaderaJa, man blir lite känslig då man inser att man kommer att klara det. :) Människokroppen är verkligen fantastisk, det kommer man inte ifrån. :D
RaderaJag tror faktiskt det är rätt inställning att känna sig lite off. Du ska se att det tar sig. Om vi träffas innan start kan vi se till att snacka ner vår egen kapacitet riktigt i källaren. Det är effektivt.
SvaraRaderaHahah! Så gör vi! :D
RaderaLiza, du kan ju börja med att läsa ditt eget inlägg om uppladdning :) kram
SvaraRaderaHeh, tack! :D
RaderaVill du låna mina kryckor en dag? Efter det kommer du att vilja springa 2 maraton...Det här är så tråkigt och frustrerande så jag håller på gå sönder
SvaraRaderaOj va slött :/ men sedan då du är frisk så tar vi skaba! Ett triathlon: Löpning, Badminton och tyngdlyftning! ;)
Raderajo, nog vill du springa allt. Bara du är på plats så kommer du inte vilja något annat än att springa.
SvaraRaderaJo, jag vet att bara jag kommer dit så skjuter nog stämningen i höjden. Synd bara att denna tid föra ska vara så uuutdraaageeen.
Radera;)