...det är minsann dags för något. Något, något, något.
Vi hann vara hemma i knappt ett dygn och jag kände redan hur det gamla vanliga ekorrhjulet börjat snurra igen. Jag brukar tycka att det är skönt att komma hem från resor, och det gjorde jag nog även denna gång, men den där mega-bekanta-vanliga-dagliga-livet-känslan kändes inte alls välkommen redan efter en dag på hemmafronten. "Tjaha, så kom vardagen igen då..."
Otacksam.
Vi hann vara hemma i knappt ett dygn och jag kände redan hur det gamla vanliga ekorrhjulet börjat snurra igen. Jag brukar tycka att det är skönt att komma hem från resor, och det gjorde jag nog även denna gång, men den där mega-bekanta-vanliga-dagliga-livet-känslan kändes inte alls välkommen redan efter en dag på hemmafronten. "Tjaha, så kom vardagen igen då..."
Otacksam.
Jag måste ändra på nåt. Göra nåt så att min inställning ändras. För i slutändan tror jag det är en inställningsgrej. Man väljer själv hur man vill se på saken. I all väder. Man kan göra det riktigt svårt och tungt och besvärligt och deprimerat för sig, eller så kan man försöka lära sig nåt av tillvaron. Ingenting är sig någonsin likt. Man bara väljer att se det så. Men vad ska jag göra? Försöka lära mig stå på huvudet? Meditera? Gå baklänges upp för trappor? Spela Badminton med vänster hand? Lunka med högerskon på vänsterfot? Fånle åt alla jag möter? Bli vegetarian? Vad?
Förresten, om ni vill köpa billiga serietidningar så ska ni snubbla in på sarjakuvalehdet.fi. Det är min kompis webbsida och jag fick idag först veta att han upprätthåller en sådan sida.
Eliza Dolittle står för kvällens underhållning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar