Semester!

Japp! Det är sant! Jag har två veckor semester framför mig.
Vad ska jag göra då? Ganska enkelt. Sova, träna och sola (om det bjuds på sol).

Vi hade avskedsfest för två kollegor igår och jag drack faktiskt en sockerfri cider och ett glas rött. Och det är okej denna gång tycker jag. ;)

Vi gick igenom sista nya styrketräningsprogrammet med PT:n igår och det var det "lättaste" av de tre. Bröst, rygg och mage. Nu kommer jag att köra hårt på styrketräning och inte mycket annat. Lätta före-frukost-morgonlänkar och sedan styrketräning på kvällen/eftermiddagen. Yes, yes.

Sedan återstår tre veckor jobb - två veckor semester - två veckor jobb - och ja, ytterligare en vecka semester.

Vaarojen Maraton...

...mmhm. Satt och sneglade på det "lilla" loppet efter att jag inspirerats av Mammaspring som gått och anmält sig till den trevliga lördagslänken ute i Finska Karlens skogar.
Men jag och mitt knä passar inte (ännu i alla fall och inte så långt) ute i terränglöpning. Och det där är väl terräng definierat skulle jag påstå?

Men jag blev sugen på n å g o t  i alla fall. Jag har fått bekräftat att Ossin Unelma (ett 12h-lopp i Nurmo) inte ordnas förrän 2013. Men. Wihan kilometrit ordnas, i oktober, i år. Det verkar ledigt och trevligt. Jag anmälde mig till Non-stop-klassen. Tidtagningen är inte officiell och man får starta och sluta när man vill mellan 9-21 och man håller själv reda på varven, som går längs en 3,33km lång bana. Sedan publiceras resultaten enligt anmälan på föreningens webbsida. Jag har dock för avsikt att starta klockan 9 och sluta 21. Mitt efterlängtade 12h-lopp. Det kostar fjuttiga 18 euro och evenemanget är i Tammerfors, så även om jag skulle få feber, eller om det skulle vara snöstorm (loppet är utomhus) så svider det inte så förskräckligt om man skulle missa loppet av orsak eller annan.
De har flera klasser:
- 1/2 maraton
- Maraton
- 50 km
- 100 km
- och non-stop-löpning 9-21.

Jag funderade länge och väl på 100 km, för där skulle man fått ett officiell tid. Men jag vet inte riktigt hur mycket tid man har på sig, så jag tänkte att jag testar det här nu och så så ser vi hur långt jag kommer och så kanske jag trycker in ett 100 km:s lopp om det känns trevligt då nån gång efter det. :)

Kanske jag kan fresta någon av er att haka på? Ett första halvmaraton? Maraton? Ultra? Super-ultra? Eller haka på nån gång mellan 9 och 21?

"Pain is temporary, Glory is forever!"

Midsommar

Solen skiner, vinden fläktar stilla från havet, +14C, fåglarna kvittrar och typ de sista personerna i staden packar sina bilar och skyndar ut till sommarstugan.
Jag drar ett djupt andetag, sätter hörlurarna i öronen, knäpper på klockan och börjar öka farten steg för steg. Midsommarlöpning.

En kompis frågade häromdagen: "Vad tänker du på då du springer marathon?"
"Inget" svarade jag.
Hon förstod inte riktigt hur det är möjligt, men så är det.

Det är därför jag mår så bra och är lycklig då jag spinger. För att jag inte tänker. Jag bara är.

Musiken har jag på just endast för intellektets skull. Så att även den/det får gå på auto-mode. Visst, musiken kan tagga om det går trögt, men det går trögt just bara för att intellektet då i misstag kopplat bort från auto och börjat fokusera på att "Hej nu har vi sprungit väldigt länge, nu borde vi börja bli lite trötta tycker jag..." och då hjälper musiken (genom t.ex. att byta låt eller höja volymen) att lura bort hjärnan från knäppa tankar och koppla in autopiloten igen.

Men efter en stund, kring efter 30km och framåt, så orkar inte hjärnan med musiken mera. Den är helt kopplad på auto och börjar bara bli distraherad av musiken. Då stänger man av och njuter av den absoluta tystnaden, korna på bete eller fåglarnas kvitter. Kroppens alla muskler och alla sinnen är totalt fokuserade på "just nu". Allt som görs, görs för att det är det som krävs för just den stunden.

Det är nästan religiöst.

För övrigt verkar det som om det inte lossnar nån midsommardikt från Tomas i år så jag tar mig friheten att än en gång publicera min favorit av den samme:

Midsommardikt

"Midsommaraftons vind är hård,
båtarna guppa och kränga.
Människorna kämpa med segel och skot,
någon har tappat sin känga.

Midsommaraftons törst är stor,
människorna tjoa och tjimma.
Flaskorna töms en efter en,
någon går in i en dimma.

Midsommardagens morgon är tung,
människorna klaga och ångra.
Avlägsen gårkvällens lycka är,
återstår leda och att städa."

Glad midsommar! 

Morgonträning

Love-Hate-förhållande.

Igår tränade jag faktiskt två gånger. Ett lunch-kluster-styrketräningspass och ett Badmintonpass på kvällskvisten.

Idag: Morgon-styrka med PT:n.
Just nu: Hata (för jag är så trött)
Om två timmar: Älska (För det känns SÅ HIMLA bra)

Ciao!

På gång

Idag har jag:
Spunnit ett spinningpass
Duschat snabbare än vattnet hann ut ur kran
Bilat fort som f*n (inom hastighetsbegränsningarna naturligtvis) ut till mamsen
Fått håret inrullat i permanentrullar

Idag ska jag:
På bröllop. :)

Just nu:

Styrketräing III

Fick ett nytt program idag. Ett tredje styrketräningsprogram. Större tyngder, fler serier och färre repetitioner. Tungt och tufft. Och kul. :)

Jag fick även ett nytt matprogram som jag på heder och samvete lovat att följa.

Jag vet ju inte exakt hur de där FitnessFighten programmen ser ut, men jag kan tänka mig att det rör sig i samma banor som programmet jag fick idag. Jag börjar äta enligt det imorgon, men till-punkt-och-pricka börjas på måndag. Jag ska på bröllop på lördag och då tänker jag både avnjuta vin, maten och efterrätten (om det finns)! :) Men sedan är det rock on. Hjärnan lämnar jag på hatthyllan och sedan blir det att bara göra. Jag måste helt enkelt bara lita på PT:n och att hon vet vad som funkar. I åtminstone 21 dagar.

Hur i jag ska ta mig genom midsommarfirandet är nästa veckas tankenöt, men de får (helt enkelt) la gå...

Vad ska/brukar ni göra över midsommaren?

I wish I was a punkrocker

...with flowers in my hair!

Nuff said...

Prometheus

Kollade filmen Prometheus igår. Kan verkligen inte rekommendera den. Av den enkla orsaken att den sög. Den var fjantig och snuddade på äcklig mellan varven. Men så där överlag så var det bara hög fjant-faktor genom det hela. Enda som var till dess fördel av att den var i 3D. Jag har inte sett någon 3D-film tidigare och tyckte att det var galet coolt. Dom kom ju ut ur filmduken juh! Det harmar verkligen att jag missade Avatar i 3D. Den filmen är ju fantastisk i vanligt format, kan inte föreställa mig hur otrolig den är i 3D.

Är tillbaka i vardagen nu och och träningen börjar på allvar igen denna vecka. Inleder med ett trevligt träningspass i form av Badminton. Jag skulle kunna somna där jag sitter just nu, men jag tror det ger sig bara jag kommer ut -får en nypa frisk luft- och kommer igång lite.

Runners Blues...

Går omkring och känner mig stirrig och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det finns liksom ingen mening längre. Jag har sprungit Stockholm Marathon en Juni-dag då det var kallare än det var på julafton i staden. Jag har sprungit ett första maraton, ett vår-maraton i Europas vackraste stad, ett ultra-maraton i konstant skyfall runt en av världen största (top 40) kratersjöar, ett varmt maraton i paradiset på vintern och nu ett iskallt maraton i (för den stunden) helvetet på sommaren. Vad finns det kvar att uppleva? ;)

Jag har varit fräck nog att Printscreena och sedan Paint -klippa några bilder från Maratonfoto. Snorkkis och Miranda gjorde det också, så kan jag med... ;)

 

Strax före mållinjen.
Yes, yes.

Har inte mycket jag kan berätta om loppet. Det sög ganska mycket från början till slut. Det fanns stunder då jag hann tänka "Det här är nog inte så farligt ändå, det regnar inte alls lika mycket som för 5 minuter sedan..." och sekunden därpå drog vinden upp i 18 m/s, regnet piskade vågrätt och man trasslade in sig i regnkappan som flög upp av vinden.

Men det kan kanske liknas med barnafödsel*, det är förbannat smärtsamt då man är mitt i det, men efter ett tag vill man likaväl ha fler barn.

*Jag har själv inte varit med om barnafödsel ännu**
**Förutom min egen, då jag själv föddes, men just den situationen kommer jag inte ihåg***
***Dock, efter vad min mor berättat, verkar det sannerligen inte varit någon smärtfri historia.

4:54:19

Oih! Sprang in ett k-k-kallt, r-r-regnigt och s-s-stormigt Stockholm Maraton på 4:54:19.
Det lär ska ha varit lika varmt som på julafton i Stockholm.

Väldigt synd att vädret var så sugigt, för jag såg absolut ingenting av staden och jag kommer med största sannolikhet inte att springa samma lopp igen.

Kom just hem efter en lång bussresa. Skriver om loppet lite senare.