Back in the saddle...

...for real.

Jag blev varken visare eller mer tacksam efter mitt förra inlägg. Dock märkte jag att jag saknade skrivandet nåt oerhört. Måhända att jag inte välsignats med skrivandet som den ädla gåvan i mitt liv, men jag tycker att det är roligt. Och man ska väl göra sådant som man tycker är roligt?

Under tiden har det inte hänt mycket så där i räknat i antal händelser, men livet visade sig från sin bästa och värsta sida.

Så efter en period av ständig nedstämdhet, självömkan och avundsjuka på världen så var det dags att försöka må bra igen. Kliva tillbaka upp i sadeln. Och varför inte börja med att så där lite symboliskt göra det på riktigt?

Jag är sjukt allergisk mot alla pälsdjur. Speciellt hästar. Senast jag satt på en häst höll jag på att stryka med av allergiska besvär. Då var jag dock typ 8 år och hade besvärlig astma. Astman har sedan dess växt bort. Jag är dessutom respektingivande rädd  (snudd på livrädd) för de fyrbenta djuren. De är ju gigantiska. Hästens huvud är större än ett nyfött barn! Fattar ni hur stort det är?
Nå det är stort.

Inför idag, har jag ätit allergimedicin i tre dagar. Hjälpte så där. Men jag lyckades slutföra projektet utan ambulans eller att gråta efter mamma (som senast). Utslagen slapp jag dock inte.

 

Detta är Sipsi (fast jag minns int säkert), kan ha varit Pipsi också...

Edit 21:47: Namnet är Lipsi, fick jag nyss bekräftat från en säker källa. 

En snäll och lite nyfiken häst.
Men det ser man ju nästan på den.

Nej, jag är inte gravid. 

Det är bara jackan, vars fickor är fulla med saker, som faller lite osmickrande. ;)

...Inte för att det skulle vara osmickrande att vara gravid.
Men om man inte är det och ser ut som det så är det kanske inte så roligt...
Ingen tar på näsan nu va?

Sjukt roligt var det. Hästen var snäll och mysig och jag fick till och med prova på lite trav. Med och utan stig-byglar. Ganska coolt måste jag säga.
Jag har en helt ny respekt för ryttare! Det är inga enkla grejor det är frågan om.

Men detta är tyvärr inget jag kan fortsätta med. Jag är för allergisk. Näsan täppte igen och i lungorna började det mer och mer kännas som om jag andades genom ett sugrör.

Hur som helst. Jag är glad att jag gjorde det här. Både att jag klev upp på hästryggen och började skriva igen.
Framåt bara!

Peace!