fredag, september 30, 2011

17,3 km

Igår fick jag åter en chans att faktiskt hinna ut i världen en lite längre stund.
17,3 km sprang jag i 111 minuter. Det var varmt och kroppen kyldes passligt av ett lätt regn.
Tack vare regnet var luften full av syre, så det gick gott att andas.

Idag i sin tur, var k a t a s t r o f a l. Badminton mot Ässet. Vilken golvsopning. 5-0.
5-0!?!

What the?

Nåväl, om man nu en gång ska förlora så ska man väl göra det med råge?

Vi funderade på det där med en kollega en gång. Hon oroar sig för att komma sist i diverse löparevenemang, men nog skulle det ju vara ganska fantastiskt om var den sista personen att springa i mål på t.ex. Stockholm marathon? Va?

"Jahaa, så du springer maraton-lopp. Hur har det gått då?"
"Tjaa, jag kom sist i Stockholm marathon."

Istället för: "Jo, jag fick en 18507:e placering."

Håller ni inte med? :)

2 kommentarer:

  1. Helt fantastiskt - äntligen har jag börjat snubbla över andra löparbrudar :) Springer du i ngt maraton gng? Vilket lopp ska du springa till näst?

    SvaraRadera
  2. Hej Mammaspring! Va kul att du hittat hit! :) Nej jag springer inte i något maraton gäng. Är lite av en ensamvarg, men tackar aldrig nej till sällskap. :)
    Nästa loppa blir Honolulu maraton i december! :D
    Själv då?

    SvaraRadera