tisdag, juli 07, 2009

Michael Jackson är borta

Satt just och såg på minnesstunden för Michael Jackson. Och jag kommer på mej själv med att inte fatta att han faktiskt är borta! Jag är ingen galen storfantast men jag gillar hans musik, historien om honom och vad han försökte göra för världen! Det här med att inte förstå, verkligen inse, att någon är borta är tungt. Då jag tänker på dom i min närhet som gått bort och minns hur de var och hur de påverkade mitt liv, kan jag bara inte för mitt liv förstå att dessa människor är borta ur mitt liv och jag kommer aldrig att få se dem igen, höra dom tala, röra vid dom eller känna doften av dom...det är en otroligt överväldigande känsla som jag inte kan handskas med och jag börjar alltid gråta.

Jag grät över Michael Jacksons bortgång också trots att han inte var en person som jag någonsin ens träffat...det kan låta lite corky, jag vet, och endel kan undrar vad man "blir så galen för" så att säga, men jag kan inte förklara varför. Den som fäller en tår eller flera över hans bortgång vet vad jag menar and that´s that. Pastor Al Sharton (tror jag att han heter) sade till Michaels barn "Det var inget konstigt över er far, men han fick vara med om en hel del konstiga saker!". Det är ett sätt att se på saken.

Michael gjorde musik som ingen annan, han gjorde musikvidoer som ingen annan han och han levde i musiken som ingen annan. Endel kallar honom "The King of Pop" andra "The greatest entertainer who ever lived" och en tredje kallar honom "One big Fraud" eller dylikt...

Säga och känna vad man vill om Michael men han gjorde ett intryck, punkt.

...och jag kan inte för mitt liv fatta att han är borta...

Här är min favorit*; musik-, dans- och videomässigt: Smooth Criminal

*Ghost's är också en absolut favorit och kanske ett av det mest fantastiska MJ fixat till i video-, dans- musik-väg, med det var svårt få få tag på en faktist full version av den...

2 kommentarer:

  1. Av allt det som sades under minnesstunden reagerade jag speciellt just på pastorns citat, o. dotterns ord i slutet som knappast kan ha lämnat någon oberörd.

    Man tänker lätt på Jackson som lite av ett freak, inte riktigt som alla andra. Men det som pastorn o. dottern sa pekade på en helt annan människa, en vanlig människa som var en pappa till sina barn o. ingen konstig kuf.

    Puh! Jag har börjat på två blogginlägg på min egen blogg ikväll för att försöka säga just det här, men inte hittat orden :)

    SvaraRadera
  2. Roligt att man kan vara till hjälp ibland också! :)

    SvaraRadera