Urk!
Det var såhär det gick till:
Jag var på jobbet som vanligt och till lunch fanns endast korvpanna och chicken-tortillas, inte mycket LCHF-mat (LowCarbHighFat) med andra ord. Men jag åt och det var gott. Sedan ringde min vän
Kaaja, som är hemma i Finland för att skriva tent och hälsa på familj och vänner, och frågade om vi kunde ta en kaffe i nåt skede. Passar bra, "Jag slår en signal efter jobbet!" och på den vägen blev det kaffe på
Tritonia tillsammans med Kaaja. Där satt vi och snarvlade om himmel och jord och fan och hans mormor och allt det där, tiden gick så fort. Vi fick tyvärr abryta det hela efter två timmar så att hon skulle få göra det hon kommit hem för, plugga inför tenten! Vi kramades och önskade varandra väl!
Jag hade nu varit utan föda under en 6-timmars period vilken alltså inleddes med drös sockerkedjor och sallad.
Kände att jag var hungrig, närmare bestämt lågt-blodsocker-hungrig, händerna skakade och jag kände mej svag. I butiken fanns inte det som jag gärna hade ätit, Mozzarellasticks, så jag köpte en
Dumlepåse och en Pollypåse!!?? Inte biffar, maletkött, fisk eller fågel utan Dumle och Polly...varför jag gjorde detta utomordentligt korkade val kan jag inte svara på, vid det här laget borde jag veta bättre, men såhär gjorde jag nu (jag är väl lite korkad ibland inser jag). Nu har jag, med snudd på hetsätit, tryckt i mej nästan hela dumlepåsen och jag mår illa så in i norden!!! Jag formligen kände hur sockret vällde ut som en flodvåg ända ut i fingertoppar och tåspetsar...följt av insulinet som försöker hindra sockerchocken och dra ner blodsockret igen... blah! Inga sådana sockerhistorier mer för denna fröken...
Jag har förresten blivit inspirerad att pröva på någonting nytt och spännande, men jag vill inte ta upp en så positiv sak i ett såhär negativt(-aktigt) inlägg så jag gör ett säkskillt inlägg om den saken lite senare, imorgon kanske.
Ha det fint!