Jag bestämde mig för att springa liiite längre än en perus*länk idag och till ett helt nytt område (i löpväg alltså). Jag sprang runt Västervik och tillbaka. Det gav ett antal kilometrar på 17,6 och avverkades i en fart på 6,15 min/km. Efter 5 km fick jag dock stanna och pausa i typ 10 minuter då magen slog knut på sig själv igen, men det gick över efter en stund.
*Perus = finska för bas/grund
Allt annat var toppen. Precis alla log som jag mötte, (det kan ju dock hända att jag såg lustig ut?) och jag hittade mala-på-i-all-evighet-farten. Dessutom hade jag Svartvinbärssaft med mig! Jag tycker faktiskt att svartvinbärssaft slår sportdrycker med hästlängder! Man orkar bra och magen går inte sönder av den. Jag har alltid svartvinbärssaft (osockrad) med mig på lite längre löprundor.
Igår spelades det Badminton i Vasa Tenniscenter. Det var seriöst bra spel som spelades, från båda parter, men det räckte inte till en sopa-golvet-med-Ässet-seger denna gång. Hon vann 3 av fyra. You win some, you loose some.
Hon drog heller inte huvudet fullt och brände inte upp min T-skjorta eller dylikt, som en del vinnare...och det gjorde inte jag heller som en del förlorare...
Hur är det med er?
Är ni hedervärda eller skrytsamma vinnare?
Ödmjuka eller dåliga förlorare?
Är ni hedervärda eller skrytsamma vinnare?
Ödmjuka eller dåliga förlorare?
Bra jobbat! Vad duktig du är!
SvaraRaderaJag är alltid en dålig förlorare! Jag hatar att förlora. Men jag bränner inte heller upp t-shirtar eller sånt, jag blir arg på mig själv.
SvaraRaderaSom vinnare kan jag vara skämtsamt skrytsam om jag vinner över någon jag känner bra och som jag vet tål skämtet. Men oftast är jag bara glad över att jag vunnit, om det då sen uppfattas som skrytsamt så är det väl så. Jag tycker man måste få vara glad över att det går bra för en.
Ceclia: Tack! Det var riktigt skönt!
SvaraRaderaJohanna: Det är klart att man ska vara glad då man vunnit! :D Jag menade främst om man måste "gnida in det", så att säga. Börja ropa fula saker och trycka ner den som förlorat...vet du?