måndag, augusti 16, 2010

Om att våga välja

Jag startade lugnt idag. 7 km på 50 minuter. Det blev mycket fest även denna helg och jag har ingen superkropp som klarar hur mycket påfrestningar som helst. Jag är endast en medelmåttig motionär trots att mina målsättningar inte kanske alltid antyder detsamma. Jag tycker ändå att man kan sikta högt och sedan ändå nöja sig med det man klarar av än att man inte siktar någonstans och sedan ångra att man inte ens försökte...

Till saken, fest. Man märker det genast. Låt bli att dricka och må bra, orka mer, prestera och bli bättre. Drick och hjärtat får arbeta avsevärt hårdare, en hög konsumtion bryter t.o.m. ner hjärtmuskeln. Tänk det, hjärtat bryts ned. Generatorn som håller oss vid liv bryts ner och det enda i hela kroppen som "mår bra" av detta är något sinne i hjärnan och det är bara på vägen mot en hög konsumtion, efter det mår nog inte sinnet så bra heller. Minnet, reaktionsförmågan och sömnen försämras. Musklerna blir slappa och uthålligheten minskar osv. Och detta utsätter människan sin kropp för.

Missförstå mig rätt nu gott folk, jag har aldrig spottat i glaset och festar gärna till det. Jag tycker bara att det är lite intressant att människan är det enda djuret på vår planet som avsiktligt bryter ner sin kropp med kemiskt framkallade ämnen. Och att trots att hon vet exakt vad som gäller så fortsätter hon ändå...ibland ända tills det är för sent och hon är så beroende att hon inte kan släppa taget eller för att hennes kropp är såpass nedbruten vid det laget att det ingen återvändo längre finns.

Hmm, nu blev det här faktiskt lite mer allvarligt än vad jag hade tänkt mig. Det var under min kvällslänk idag som jag kom att tänka på allt detta. Jag hade nämligen ovanligt tungt med andningen, vilket antagligen är ett resultatet av en lite mer festglad sommar för min del. Och vad jag alltså egentligen bara ville få fram (hur tokigt det än må låta) är att jag verkligen tycker det är tufft att våga välja bort t.ex. alkohol för att prestera bättre eller i största allmänhet också.

För det är ju ändå så trevligt med en stänkare (eller tre) i goda vänners sällskap, med mat och skoj, minnen, spex och dans eller vad man nu brukar göra då man har fest. Ni vet kanske hur jag menar. Själv brukar jag faktiskt fasta helt och hållet från alkoholen under monstermånaden eller i januari som de flesta andra. Det tycker jag är bra. Samtidigt som jag testar mina egna alkoholvanor så mår jag bra och orkar bättre. Det känns bra också. Och det kan väl inte vara helt fel?
Kan det?

7 kommentarer:

  1. Det här med alkohol kan ju diskuteras i all evighet från många olika infallsvinklar och man kunde lätt skriva en bok som kommentar till ditt inlägg :)

    Det stämmer som du säger att alkohol är ett gift och skadar kroppen, och själen vid kraftigt långvarigt bruk. Vi behöver den inte för vår överlevnad, så varför då använda den överhuvudtaget? Jo, för människan är inte rationell. Vi gör mycket som vi inte behöver göra för att överleva och som är farligt för att det ger något, ofta en kick. Fallskärmshoppning till exempel, det kan vara väldigt ohälsosamt om det skiter sig. Så dricker vi kaffe, som jag nu tex. Vi behöver ju inte kaffe men ändå konsumerar vi stora mängder av det.

    Alltså, dit jag ville komma var att vi, djuret människan, inte beter oss rationellt. Och det tycker jag är ok. Hur skulle livet se ut om vi avstod från allt som är potentiellt farligt? Därför använder vi bla. alkohol. Sen finns det ju ett brett spektrum av att "använda alkohol". Från att dricka lite vin till tex maten på helgerna och till att ta sig ett järn varje kväll och sedan vidare därifrån. Någonstans går gränsen mellan det sunda och det osunda. Var, det är frågan. Personligen tror jag att det är ganska individuellt och var och en måste ju avgöra var den egna gränsen går.

    Hmmm... Några lösryckta tankar bara som kom upp när jag läste ditt inlägg. Som svar på din fråga så nej, inte är det fel att avstå från alkohol om man vill det.

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet, både Liza och Tomas. Det jag ofta förundrats över är folks reaktioner om man avstår från alkohol. "Är du gavid?", "Men du kör ju inte?" "Lämna bilen här, du kan ju ta taxi". Känns som att man alltid måste ha en ursäkt för varför man inte dricker alkohol, men sällan för varför man dricker.

    SvaraRadera
  3. Bra inlägg! Och håller med om att man skall sikta högt även om man är en "medelmåttig motionär", jag kör på samma taktik! :)

    SvaraRadera
  4. Liza, Tomas och Snowie fina tankar av er alla. Upplever precis som Snowie skriver att man alltid måste ha en ursäkt som dessutom skall vara godtagbar ifall man avstår från alkohol.

    Liza har så rätt i att kroppen presterar betydligt bättre då man avstår från alkohol. Under min detox-kur har jag haft bättre dygnsrytm och betydligt mer energi.

    Tyvärr är det ju så i alla fall för min del att en bit god mat smakar ännu bättre med lite vin och visst är det kul att festa till det med vänner nu som då. Nu som då blir kanske lite ofta på sommaren, men man får ju ta igen det på hösten :)

    SvaraRadera
  5. Tomas: Tack för det Tomas! Och just det! Jag satt lääänge och skrev på inlägget och kom på mig själv med att sitta och argumentera för och emot om vartannat. "å ena sidan bla bla bla, men och andra sidan bla bla bla, fast om man tänker efter...osv".
    Visst är människan irrationell! ...och rationell, smart och dum, enkel och komplicerad, rolig och tråkig: den intressanta och alltid lika fascinerande människan! :)

    Snowie: Ja det har du verkligen rätt i. Då jag slutade röka slutade jag samtidigt dricka ett tag så att jag inte skulle falla dit igen och folk lyfte genast på öbonbrynen "Va? ska du inte ta nåt? men det är ju fest?" och misstänkte sedan genast att jag var gravid eftersom jag både slutade röka och dricka. :)

    Heidi: Tack! Jo, det känns bra att sikta mot något, även om det kan verka omöjligt...men ingenting är ju omöjligt. ;)

    Jenny: Ja visst, ska man njuta lite också. Som Tomas sade, de flesta vet ju med sig själva vad man klarar av och vad man mår bra eller dåligt av. :)

    SvaraRadera
  6. Jag håller också med tidigare kommentarer! Tacksamt är att mina vänner känner mig vid dethär laget. De vet varför jag dricker vatten. Oberoende på vilken nivå man än ligger så bör man nog inte kombinera alkohol och träning, för ens eget bästa.

    SvaraRadera
  7. Jag hade, helt frivilligt, ett nyktert år en gång (2007). Någongång ska jag ge mig på att sammanfatta det. Det präglades av ambivalens och splittrade funderingar.
    Sammanfattningsvis tycker jag att det är märkligt att vi lever i ett samhälle som skiljer på "alkohol och droger".

    SvaraRadera