Söndagsträning

Vi hade som sagt Badminton-dag i dag med Ässet. Det var rätt så hyfsat spel med tanke på att det var söndag (söndagsmatcherna brukar inte riktigt vilja bli till något av någon anledning...) och några seriösa skrattsalvor fick vi in också.

Efter att Ässet spöat mig i dagens matcher så tog hon till promenaden och gick hem medan jag bytte löpskor och sprang en mil på löpbandet. 126 minuter träning denna söndag alltså, fördelat på 60 minuter badminton och 66 minuter löpning.

Inte så illa om jag själv får tycka till.

Jag vet nu redan att morgondagen kommer att bli en lååång dag på jobbet, så nästa träning inträffar förhoppningsvis på tisdag. Längtar lite efter ett skidpass faktiskt!

Tjingeling!

En utnämning

Camomilla gav mig en utnämning tidigare i veckan, den ska jag ge respons på nu.
(det fanns en bild också, men det följde av någon anledning inte med...)

1. När startade din blogg?
14.3.2009. Ni kan läsa mitt första inlägg här.

2. Vad skriver du om i din blogg och vad allt behandlas i densamma?
Jag skriver oftast om min träning och frågor jag har kring densamma. Ibland dyker det upp annat som pågår i mitt liv vid sidan om träningen men oftast är det frågan om träning.

3. Vad är det som särskiljer din blogg från andra bloggar?
Äsch, vad svår fråga. Min blogg har ett "catchigt" namn kanske? Det är eventuellt lätt att snubbla in hit via diverse google-sökningar?

4. Vad fick dig att börja blogga?
Min målsättning att springa ett maratonlopp. Jag resonerade som så att det kan var ett bra sätt att dokumentera resan dit, en motivering för att faktiskt ta mig dit och ett fint sätt att få kontakt med andra som tränar och vill utmana sig själva till olika saker.

5. Vad skulle du vilja ändra i din blogg?
Jag skulle kanske vilje få in lite mera spontana inlägg och ha ett lite flashigare utseende på bloggen, men för övrigt kanske den nog får vara som den är. Eller?

Jag skulle gärna höra vad Coyntha, Johanna, Cecilia, Heidi och Jessica har att säga om sina bloggar.

Nu blir det Badminton följt av löpning.

Hejsvejs!

Stuff

Hej hörni!
En av mina finaste vänner Ässet ringde och kollade att allt är ok, då jag inte skrivit nåt på ett tag. Allt är alltså ok, det är bara tiden som tryter mellan varven.

Har haft en superfin första vecka på nya jobbet! Långa dagar så här inledningsvis men så där är det ibland. Mina nya kolleger verkar var toppen så det jämnar ut sig! En del av dem är bekanta sedan tidigare och de andra börjar bli bekanta vid det här laget! ;)
De verkar vara ett gäng som ställer upp och som man själv ställer upp för. Kul är i det i alla fall.

Anywho, fredag avrundade veckan med en långpanna. 17 km löpning a la löpband av vilka 8 km gick i superfart = 5.27 min/km. Följt av bastu i åtminstone 15 minuter.

Jag har förresten gått och inhandlat den dyraste väskan någonsin i min väsk-handlingshistoria.
It looks like this:

Ja, alltså det är ju ingen märkesväska per se, men den är way over my budget! Den kostade alltså typ 70 , vilket är "in your dreams"-för-en-freakin-väska, men så var den på rea och gick loss på 40 euro. Hello new bag! I love you veeeeldi much!

Jag är ingen materialist så länge det inte gäller löpskor, men denna väska var såpass vacker att jag inte kunde säga nej. Och den är ju röd = kärlek.

Vad säger ni om svagheter och materiella ting?

Tegelstenarna

Tjenixen!

Det var alltså inga Olgor jag sprang igår utan det var helt vanliga "tusingar". Olgor är alltså något heeelt annat. Tack för det Johanna! :)

Drog på mig tegelstenarna idag efter jobbet och stack ut på en kort, tung tung tung, och kall löprunda.
Tegelstenarna är alltså dessamina allra första riktiga löparskor. New Balance 6203(?) eller nån sån nummer...Dämpade in i det sista i alla fall, de väger säkert 5 kg! Nåväl minst 1 kg... Det är omöjligt att få ett snyggt löpsteg med de där blyklimparna! Men extra motstånd/vikt fick man ju i alla fall! Okej, tror faktist den riktiga vikten lång på 350 gram, vilket är über-mcyket i jämförelse med mina 180 grams Nike.

Det blev bara en kort 6 km runda idag. Trots att det var bara -13 C kändes det ovanligt kallt i luftrören.

Strax blir det middag med några ytterst trevliga brudar!
Ciao!

OLGA!!

HUJA!

Idag sprang jag mina allra första Olgor!! Det är alltså (rätta mig snälla om jag har fel) frågan om 1000 meters intervaller!

Ok, jag vet inte om man måste springa dom i minst någon viss hastighet (tror inte det, men rätta mig igen om jag har fel) så det kan hända att det jag gjorde var bara semi-Olgor.

Alltså:
5 km uppvärmning/fartlek
5 x 1000 m (5.27 min/km, 2 minuter vila mellan intervallen)
1 km nedvarvning

Vad säger du Sofie, eller nån annan som olgar sig (Johanna?)? Kan man kalla det Olgor? Eller gick det för långsamt?

Hur som helst är jag nog nöjd med mina 1000-meters intervaller.
Snart klarar jag kanske 5 min/km!

Lördagslöpning

Fick in 18 km idag! Hade fantiserat lite om ett halvt maraton men jag sprang på matta på gym och tiden blev knapp då dom skulle stänga. Kanske lika bra ändå? Har inte sprungit sedan i måndags och före det sprang jag inte på hela veckan eftersom jag vilade inför Botniavasan.

Före löpningen var jag på Joakim Strands valöppning! Honom måste vi få med i riksdagen! :)

Nu blir det bara mycket mozzarella sticks, chili-majonnäs och eventuellt ett glas rött.

Vad ska ni syssla med ikväll?

Begär?

Gissa om jag hade lust att förklara mig för tanten i kassan idag?

"Ja, det var nio stycken plattor det!" sade, tanten.
Heheh.

Ja, jag är som sagt sista dagen på mitt nuvarande jobb imorgon och då bjuder jag alla på choklad!

Ingen träning idag eftersom jag just kom hem från butiken och dit for jag raka vägen från jobbet. Det är mycket som man ska hinna blir klar med.

Jag får dock avsluta denna arbetsvecka med seriöst mycket choklad och avrunda sedan med Badminton och en liten löprunda (bara jag hinner dit i tid).

Hur mycket choklad är för mycket egentligen?

Knåda

Hälsade på massören idag igen. Idag gjorde det mera ont än förra gången. Mina bakmuskler är helt sjuuukt spända, det gör ont bara man ser på dom. Och sedan den där senan som går längs med yttre sidan av vänstra låret. Det som gör att jag alltid får ont i knäet då jag springer lite längre sträckor och på hårt underlag, såsom springmatta.

Hittade en exakt beskrivande bild av fenomenet.
(tydligen frågan om löparknä i alla fall)

I höfthöjd gör det extraordinärt ont vid massage men inte annars
och i knähöjd känns det som om om benen skaver mot varandra.

Det är visst lite svårare grej att stretcha så där ordentligt, men jag fick lite tips på hur jag ska stretcha det och hur jag själv delvis kan massera eländet.

Bra så. Imorgon blir det åter en dag i matens tecken. Jul-lunch (vi hann aldrig med den kring julen) från jobbet på dagen och sedan en avskedsmiddag med det närmaste samarbetsteamet på kvällen. Jag börjar nämligen på ett nytt jobb på måndag. Men mer om det sedan.

Tjingeling!

Måndagslöpningen

Guuuuu va härligt det var att springa - inne - på matta - i värme!
3 km upvärmning
följt av 7 km fartlek
och 1 km nedjogg.

11 km 74 minuter.

Eftersom facebook har översvämmats av unika och personliga vändagshälsningar direkt från morgonen, känner jag att jag inte behöver plita ner någon hälsning.
Jag balanserar med en julsång. Monty Python style. Här. Känsliga öron kan ju låta bli att lyssna.

Ett långlopp ner i avloppet

Steg upp klockan 07:00 och konstaterade -29C utomhus. Gäller att klä på sig, med andra ord. Bästaste svärmor plockade upp mig klockan 08:00 och iväg for vi. Väl på plats meddelade man att starten är uppskjuten till klockan 11, då visade termometern -30C.

Träffade Cecilia som även skulle ut i spåret denna februari förmiddag 2011. Cecilia tejpade nunan och delade med sig av tejpet till andra som ville hindra förfrysning. Jag hade själv smetat in fejset med vaselin och hoppades att det skulle göra susen.

Slutligen började klockan närma sig elva. Man gick för femhundrasextioelfte gången på toa och började sedan klä på sig, lager efter lager. Gällande temperaturryktet var - 24 C. Solen sken från en klar himmel.

Efter diverse hälsningar och välsignelser på olika språk gick starten. Trögt. Både på grund av folkmassan och föret. Tusan så trögt före det var! Vi var tydligen lite mer än hälften av antalet anmälda som startade, kring 700 alltså.

Jag fick upp värmen, nästan lite för mycket. Cecilia skidade någon person framför mig rätt så länge. Jag, idioten, hade lagt en lite saftbehållare i ena byxfickan. Gissa om den frös till is och om den höll på att förfrysa ett litet område av mitt ben? Jag stannade alltså placerade den i jackfickan i stället. Under den tiden försvann Cecilia ur siktet.

Vid första dryckesstationen Tuckor (8 km) började skorna skava. Inte så farligt, men jag förstod vad som var på kommande. Vid det här laget var jag ursinnig på det tröga föret! Man liksom arbetade och arbetade för att komma fram men det var fysikboksfriktion definierat.
Tusan också...

Nu började jag känna att att jag inte riktigt kände av högra fotens tår...rörde på dom frenetiskt för att inte tappa känseln. Och hälarna skavde.

3 km kvar till Kuckus-station (15 km) och jag börjar få riktigt kallt om skallen. J*vlar...

1 km kvar till Kuckus och jag fryser om skallen så jag håller på att bli galen, tårna börjar ge upp och de där förbannande skavsåren! Det är så att man vill gråta en skvätt, av ren och skär ilska.
Men jag avbryter i Kuckus.

Jag får värma mig i en liten buss medan jag väntar på en annan buss. En buss hade just lämnat Kuckus med andra som avbrutit. In kommer sedan en glad norrman som också hade förskräckligt kallt om fötterna. De hade kommit med en gäng på 20 norrmän i morse, av vilka 10 hade vänt om och rest hem på direkten.

Inte är jag direkt besviken, jag var inte förberedd med rätt kläder för så extrema förhållanden, men jag önskar jag hade klarat mig ens genom halva sträckan.
Nåväl, jag vet lite bättre inför framtida superkallt skidas nu i alla fall.

Sådant, inte så spännande och dramatiskt kanske, men så där är det ibland.

Linda Forth skidade in på 3 timmar och 10 minuter och vann därmed damklassen för 2:a året i rad.
Herrklassvinnaren Pasi Vuori skidade in på 2 timmar och 37 minuter.

Vilket fart dom har alltså! Det hemska föret till trots!

Men nu fortsätter jag direkt mot nästa mål: Rom Marathon! :)

Tveksamt

Dagens väderprognos för morgondagen är:
-23 C kl. 8, detta kan innebär att starten (kl.10) skjuts upp någon timme.
Varmast blir det kring kl.14 vilket innbär -18 C.

Det är kallt! Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Nog kan man ju skida då det är kallt nog, inte säger jag det, men man kanske ändå inte skidar 53 km...
Rävarna, dvs. skidfantasterna, skidar ju givetvis i ur och skur. Jag är dock bara en ankunge...

Vad funderar du Cecilia? Eller nån annan ska, eller har bekanta som ska skida? Hur resonerar ni/de? Eller är det jag som är en fjant?

Förresten: Johanna och Heidi, vet ni varför man inte kommer år era bloggar? "Fel vi sidhämtning" säger Firefox...

Om säkerhet...

Om man gillar någon politiker och är så pass modig att man kanske skulle våga gå och knacka på hos densamma för att säga hej eller nåt, så finns det vissa risker om man är en man och har mörka kläder på sig. Då sätter nämligen övergrepplarmet igång och till platsen rusar ett 30 poliser, hundar och helikoptrar...

Ok, nu har jag faktiskt inte kollat upp all bakgrundfakta. Det kan ju faktiskt hända att politikern blivit hotad tidigare/nyligen eller blivit utsatt för övergrepp tidigare och därför är larmsystemet extra känsligt...
Det stack bara i mitt öga att en mörkt klädd man kände på dörren och sedan satte larmet igång...JAG skulle också ha sprungit därifrån...

Le pump

Jag glömde ju att meddela att jag var på ett belastnings-EKG i måndags. "Problemet" (som alltså inte är något problem) med mitt hjärta var alltså el-systemet. Signalen eller "The Spark" som ska sätta igång hela arbetsförloppet i hjärtat kom inte från det ställe där det skulle, inte åtminstonde under normala förhållanden. Via belastnings-EKG:t brukar man, efter diverse andra tester, slutligen få se att startsignalen stabiliseras och fungerar som den ska då kroppen och hjärtat väl börjar arbeta. Så även i mitt fall. Så, det var ju onekligen skönt att höra. Nu är allt alltså verkligen ok. Bara att tuta och springa! :)

Strax B A D M I N T O N! :)

Ha det!

Massör

Jahapps gott folk.

Om ni ska gå till en massör, ska ni gå till Kaj Ekman.
Hans webbsida är på finska men han är tvåspråkig.

Jag var där idag och dit ska jag igen nästa vecka och i fortsättningen också.
Han är mycket erfaren, mycket skicklig och mycket omtyckt. Rekommenderas, mycket.

Förutom ett Badminton-pass på torsdag, blir det inte mycket träning denna vecka. Stretching och "hålla igång/sig varm", men inte någon anmärkningsvärd träning.

Må väl nu alla och så säger jag som jag sagt till alla på jobbet, de som inte skidar på söndag kommer väl och hejjar?

Kallt ser det ut att bli, så klä på er ordentligt! :)

Vörå 20 km

Japp! Jag steg upp i tid idag, åt frukost och vallade skidorna för att sedan ta mig ut till Vörå och prova delar av BotniaVasans spår!

Något har dock sugit musten ur mig under min vilodag, för jag kunde ha slutat efter 4 km. Tvärt! Hade ingen pulsklocka men jag kan lova att pulsen låg på minst 180 hela tiden jag var i rörelse! Dåligt glid var det också, eftersom det hade nyss kommit nysnö. Om jag inte tog fart i nedförsbacken så rördes jag inte någonstans!! På riktigt alltså!

Om det inte varit för alla sjukt trevliga människor ute i spåret idag som hälsade och småpratatde med en så kan det hända att jag gett upp, suttit mig ned och surat tills baken fryst till is och jag helt enkelt blivit tvungen att återvända.

Nåväl, Jag skidade lite vilse och fick ringa min mentor och fråga var jag är...det redde ut sig och jag vände om och fick alltså slutligen ihop typ 21 km...
och det räckte länge och skorna skavde.
Vilken gnällig träningsdag det blev. Jag beklagar detta.

Skidare är mycket trevliga än löpare, så där ute på banan i alla fall och främlingar emellan. Om jag möter någon under min löprunda och man ack och ve försöker fånga någons blick eller dra till med ett leende så får man allt som oftast bara en snorkig blick tillbaka eller ett stirr rakt ner i marken. Varenda en skidare jag mött under dessa två vintrar jag skidat har alltid hälsat! Antingen med ett "Hej, hej" eller ett leende. Undrar vad det beror på? Har ni några förslag?

Hej hej

Ja god förmiddag då på er alla!

Jag hade en lång dag på jobbet igår och kom mig ut i spåret först efter 18. Hade inte ätit sedan lunchen och var lite sådär halvtrött. Spåren var dock fina och det var inte så mycket folk där, så jag fick skida i min egen takt. Dock insåg jag att jag börjar blir lite trött på den där samma banan och det kändes inte så motiverat att skida idag som det tidigare gjort. Men, jag stakade på. Högra hälen började bränna igen efter 7 km, men jag tog i och spände skon lite mera och fick i alla fall in 12,7 km skidas för kvällen.

Jag ska lägga Compeed och liiite tjockare yllestrumpor imorgon och hoppas att det gör susen! Imrogon borde jag nämligen få in minst 30 km, men helst 35 km. Det är sista långpasset innan Långloppet den 13:e!

Här kommer jag under förra årets lopp över isen in till Röukas efter 36,5 km plågsamt skidas (skavsår) och är just på väg att ge upp då jag äntligen ser ett bekant ansikte.
Sambon hejar och peppar och menar klart och tydligt att jag inte kan ge upp nu då det är så lite kvar.

Och då jag insåg att det är 6 km kvar till Kalapää,
varifrån det bara är 11 km kvar till mål och
den sträckan har jag skidat redan en gång tidigare,
fick jag fick ny energi!

Och i mål kom jag!
Det tog ett tag, men what the hell?
I mål är i mål, eller hur?
:)

Hoppas vi ha bra väder i år! Det var soligt, men kallt förra året. Dock får det hellre vara kallt än för varmt.

Vad gör ni idag?

Det var en gång...

...en kväll i begynnelsen av februari månad.

Året var 2011.
Skymningen hade nyligen slutit sin kappa om världen,
då himlen plötsligt öppnade sig.
Ner dalade de fjäderlätta vita flingorna,
lena och dansande i den svaga vinden...

OCH FÖRSTÖR TYP HELA MIN UTOMHUSTRÄNING!!!!

Jag hade plan på att skida. Det fanns inga spår att skida i. Jag försökte göra spår själv men med snön upp över anklarna rasade allt bara tillbaka i "spåren". 3,2 km skidning. Körde hem, drog på löpskorna (inte dom nya fina dock) och stack ut!
Vägarna var oplogade, men åtminstone lite nertrampade så det gick att springa/skutta/twista...
6,3 km löpning.

En lite sämre dag idag alltså som saknde såväl distans som fart, men man behöver sådan dagar också för att kunna uppskatta alla de andra dagarna!

Håller ni inte med?

Nike has entered the building

Hahah!

Kolla in de här snyggisarna!

Visst är dom fina? Lätta som vinden och sitter perfekt kring foten. Det är faktiskt som om jag inte ens hade skor, bara moln kring fötterna.

Sprang in dom också idag i 5 km före Badminton-passet. De var perfekta. Mina tidigare skor får jag alltid snöra om tusen gånger under löprundan, eftersom de är antingen för spända eller för lösa, tills jag hittar den rätta snörningen. Dessa satt bara liksom. Precis där dom skulle! Det ska bli intressant att testa dom under ett längre pass också! Snaaart!

Jag avrundar med Nikes egna slagord: Live strong - Run Free!

Bröd

Tjena tjena! Har vilat knäet idag. Istället har jag bakat bröd, mucho bröd. Adams bröd = i princip kolhydratfritt bröd. 1,9 kolhydrater per hundra gram är så gott som inget. Redigt med smör och skivor med gräddost på bara så jämnar det ut sig helt!

Så här ser det ut på riktigt.
Alltså då jag har bakat det helt själv.

Och det är supergott! Inget för nötallergiker dock!!

Finns att köpas på www.sokeriton.fi och www.sockerfri.com
Om ni beställer nåt därifrån får ni gärna nämna att ni fick tipset via min blogg (man kan göra det i samband med beställningen) så får jag kanske nåt litet trevligt på köpet nästa gång jag handlar där! :)

Imorgon är det Badminton som gäller!

Januari månad

Löpning: 104,45 km

Skidning: 76,3 km

Badminton: 2 pass (Ässet, nu måste vi skärpa oss!)

Tid: 1365 minuter. Dvs, 22 h 45 minuter!

Tror faktist att detta är personligt rekord för mig i träningsväg! Så här ska det fortsätta, för jag mår toppen!