Läkargranskning

Idag var jag på en läkargranskning inför Rom Marathon 2011, eftersom de kräver ett läkarintyg. Dock blev det så att min läkare inte var riktigt säker på vad som egentligen skulle kollas så hon kollade blodtryck och lungor, tryckte på magen lite och sade sedan att behåller lappen till senast imorgon så skulle hon ta reda på om det behövs nåt mera ännu av en läkare som gjort dylika granskningar tidigare. Tänka sig. Jag skulle ha trott att man utför en typ vanlig års-granskning. Bakgrundsfakta (träningshistoria och släktsjukdomar), blodtryck, lungor, vikt, längd, blodprov och hemoglobin. Men hon hör av sig imorgon, så då får vi veta.

För övrigt har jag lekt revisor hela kvällen lång. Imorgon och på onsdag blir det lite löpning sedan vila tors-fre och Halvmaraton på lördag!

Yeeehaaaw!

15 km!

Wohoo! Fick äntligen in en lite längre länk! 15 km på 105 minuter. Lugnt och stilla en söndagseftermiddag som denna med lite regnskurar på slutet! Dock måste jag påpeka att pizza inte är någon vidare inför-löpning-mat. Det var super-tungt t.o.m. 4 timmar efter förtäring. Urk...

Nu ska jag stå i duschen en timme eller så och sedan blir det kanske att sova.

Hoppas ni hade en trevlig helg!

Myspys med tända ljus

Kolla va mysigt det e med tända ljus i höstmörkret!

(ni kan ju försöka ignorera tv:n...)

Myseli-mys!

Idag har jag riktigt fredagsmys-feelis! Aijaa, ska jag fredagmysa? Jag får dock mysa för mig själv eftersom det spelas fotboll ute på Pampas ikväll. Men det blir tända ljus och ost och ett eller två glas rödvin OCH så ser det ut att bli I do (But I Don´t) med Denise Richards följt av Romy and Michele's high school reunion! Den senare låter lite som om det kunde vara en halv-crappy P-rulle, men det är det faktisk inte!! Det är en halvkul komedi om två brudar som var inte åstadkommit något sedan de gick ut gymnasiet och nu försöker de alltså få saker och ting att verka 1000 gånger coolare än vad det är. Mira Sorvino och Lisa Kudrow i huvurollerna, på TV Viisi.

Vad gör Ni ikväll? Ska ni fira villa-avslutning/Veneziansk helg?

Försökte hitta ett rock´n´roll foto som sku vara riktigt laddat och så där inför allt raketskjutande, men det bästa jag hittade (just nu i alla fall) var en bild tagen just före Botnia Vasan 2010

Rock´n´freakin´roll...

Gårdagens...

Löprundan var lite av en katastrof. Jag mådde så fruktansvärt illa, benen var tunga och andingen ville inte riktigt samarbeta...

7,5 km på 50 minuter...urk! Dock var det Vasklot (terräng) men ändå...


Jag har siktet på långlänk på söndag. Så jag tror jag springer en kort en idag för att försöka få igång kroppen, och så blir det lugn dag imorgon med stretch.
Vad säger ni?

Ouch!

Bakslag.

Jag skulle ut för en testrunda med de röda drömmarna och efter en stund började det göra rätt så (läs: väldigt mycket) ont just på stortå-knöl-benet, vet ni var jag menar? Det ställe på foten där själva tån börjar... ungefär där vid "Metarsalgi" men lite mer ovanpå foten.
Ja, så det gick inte att fortsätta. Nu har jag satt ett stycke våt dagstidningsblad in i skon längs med "tungan" följt av såna där som män lägger in i sin finskor. Vad heter de? Vet ni? Jag hittar tydligen inga ord idag... Sko-? upphållare? Nej...vad heter de?

Nåväl, jag har inte gett upp hoppet ännu. Strax blir det kafferep hos Linda.

Är ni bussiga och skickar lite töjningsenergi hitåt, så att skorna får sig en omgång?

Tack! :)

Oj oj oj OJ, gott folk!

Vilken himla tur att jag for till Billig-boden i alla fall! Det visade sig att Karhu M1 storlek 37,5 var alldeles passliga!

Fick inte de gröna som egentligen skulle velat ha, men kolla bara:

Nog är dom ju vackra dom röda med?

Ka-ching!
(139 € nedsatta till 49 €)

Läs mera om just Karhu M1-skon här! (på finska dock...)

Sedan, hittade jag modellen Karhu Field. Specialtillverkade för långdistanslöpning och maratonlopp år 1970. Då jag drog på mig skapelsen kan jag tänka mig att det är så foten känner då den dör och kommer till himmelen! Jag inte i hela mitt liv känt något så skönt på foten i form av skor! Det var som om fötterna drog en lättnadens suck och bara seglade iväg på moln.

Och snygga var även dessa.
Ka-ching!
(129 € nedsatta till 29,90 €)

Slutligen, (ja det kommer mera) hittade jag ett par FeelMax som passade på barnsidan (37)!

Tjohoo för liten (men bred) fot!

Kaaa-ching!

(39,90 € nedsatta till 16,90 €)

Tror dock inte att man kan spring på en t.ex. blöt spånbana med dessa FeelMax-skor. Bottnen verkar vara sådan att man kan bli våt om fossingarna...kan inte vänta på att få prova både de röda drömmarna och FeelMaxarna!

Nå? Vad tycker ni? :D

Nej nu!

Det var banne mig sista gången jag underskattar "billig"-butikerna! Halpa-Halli tycks vara enda butiken i Vasa som säljer skorna jag är ute efter! Och billigt var det, 49 € (orig.pris 139 €) Och medan jag sökte skor så vad såg jag? Barfota-löpning "skor" för 15 €! Dock inte Vibram, men ett par Feel-Max för böveln! Genuina barfotlöpning-skor som jag sett i sportaffärerna för typ ett år sedan för ett antal euro mer än de jag såg idag...i Halpa-Halli!! Tyvärr var de också för stora...

Nu sitter jag och funderar om jag ska gå ännu en sväng till Billig-boden och för säkerhets skull prova om inte 37,5 storleken skulle ha gått på mig i alla fall...ELLER kanske nån vill erbjuda skjuts till Seinäjokis Halpa-Halli ifall att dom har skorna där? Anyone? Jag är nämligen bil-lös just nu. Pärlan är hos bildoktor-eleverna och blir lappad, då hon börjat bli lite rostig stackarn!

Karhu M1

Har nån av er sett denna sko i någon butik i Vasa eller Österbotten?

(finns i rött+gult och gult+svart också...)

Var i såfall?

Tack!

Koordinationslopp!

Jihuuu! Va skoj de var att träna idag! Körde koordinationslopp, första gången på säkert ett år (!) och det var tusan nog det bästa beslutet jag fattat på länge! Jättekul att inte "bara" behöva lunka fram i lugn eller medelhård fart i flera flera kilometer.
Jag värmde upp 2 km
11 x 80 m koordinationslopp
2 km nerjogg

Inget tungt eller långt pass med andra ord, men kul som bara den! Det var nära att jag inte drog in i Wasklot-skogen för ett litet hundpass också, men tänkte sedan att jag ske ge järnet på hundpasset då jag väl tar det. Nu tog jag ändå i rätt mycket på slutrakan av varje 80 m, nära på spurt-fart faktiskt, fast det inte är meningen att man ska göra det. Men det var så kul och energiladdat och återhämtningen efter varje lopp gick så fort. Ska banne mig plocka in ett ritkigt intervallpass i veckan tror jag. Sedan, då det närmar sig 26 veckor till Marathon så kastar jag mig på ett av Szalkais program men jag tänker inte säga eller fastställa någon tid. Jag har valt programmet för att det verkar uppnåbart men ändå utmanande!

Vad får ni "Jihuu"-känslor av?

Instinktiv och genuin glädje

Denna veckas söndagsläsning påbjöds av Runners World. Nr 7 2010 är åter ett ypperligt exemplar på vilken fantastiskt bra tidning det är frågan om! Inte minst för ett litet hop-plock ifrån boken: The Runners Rule Book av Mark Remy.

Remy skriver om att man ska ha roligt då man springer. "Löpning är roligt". Han menar att löpning är en av de få djuriska impulser som man agera ut offentligt - utan att polisen ingriper.
Barn och hundar som får springa fritt kan man så gott som kalla en bildlig definition på lycka. Remy rekommenderar löppass där man "springer som en hund". Hundar älskar att springa. Dom bryr sig varken om väder eller vind, puls, funktionsmaterial eller underlagets dämpningsgrad. Dom bara älskar att springa. Och varje gång dom gör det sänder dom signalen: WOHOOO! SUPERKUUUL!! Jag springerspringerspringerspringerspringerspringerspringerspringerspringerspringer...!
Håller ni inte med?

Spring som en hund -passet (inkl. uppvärmning och nerjogg):
- Gå ca. 10sekunder.
- Skutta i 4 s.
- Stanna till och dra in sommarens/höstens dofter.
- Sprinta i 10 sekunder.
- Stanna. Gå i 5 sekunder.
- Studsa och kolla runt i 9 sekunder.
- Byt färdriktning till den som lockar mest och sprinta.
- Gå i 10 sekunder.
- Upprepa tills du känner dig nöjd.
- Kollapsa på hallmattan.

Hahahah! JAG tänker i alla fall prova på detta fenomen och jag utmanar ER att göra detsamma, åtminstone en gång. Ta en skogsväg där ingen ser ifall det är de eventuella åskådarna som hämmar och släpp sedan loss!
Spring som en hund och var lycklig!

P - A - R - T - Y

Tjena tjena! Idag ska jag på fest och så här ser jag ut! Vit som ett lakan dock...

Vad gillar ni skorna?

Hej så länge och ha en trevlig lördag!

Äntligen!

Ja, så är det! Äntligen fredag! Jag är helt slut i kropp och knopp, så det ska verkligen bli skötn med helg! Simmade in 1,5 km idag följt av lite seriöst bastubad i stadens simhall. Fick sendrag i vaderna på slutrakan men lyckades härda ut det hela till 1,5 km i alla fall. Skönt.

Det blir fest imorgon som sagt. Ser fram emot det men ska försöka hålla mig på den lugna sidan denna gång. Insåg att jag tränat fem dagar i rad då jag satt och dokumenterade min träning på Funbeat. Det är varken min kropp eller själ vana vid.

Nu avnjuter jag ett glas rött och hoppas på att det ska komma nåt kul att se på i dumburken.

Ha en skön fredag!

Ciao bellas!
Jag var smink- och hårmodell a'la Party, för Linda i Maj 2009.

Plötsligt så händer det!

Ja, det hände! Jag vann dagens badmintonspel! Hela köret! 3 set av 3. Må hända varken Ässet eller jag var i våra bästa skick och Ässet ännu med sin osäkra vrist, men det är ju inget man behöver nämna desto mer. Inte gör man ju det i mästerskap heller, man vinner om man vinner! Jag kommer säkert att få äta upp att jag myser lite för mycket just nu, men då gör jag det med lite tomatsås till då så går det lättare ner! ;)

Tusan vad jag är snål på de där Five Finger "skorna"! Måste gå och kolla om de finns på Wasa Sport och ta reda på hur många euro man får punga ut för ett par sådana!

Nu blir det LCHF-pizza och en krigsfilm (suck!) som nån gick och hyrde.

Fredag imorrn! Det är fina stunder vi lever i!

Go' natt!

Five Fingers all year round!

Jill, vi får nog ta och tänka om gällande Five Fingers nu. Det finns inga bortförklaringar längre...

Kolla bara,

Klicka på bilden så kommer ni vidare till reportaget!

Tror faktist att Five Fingers eller minimalistiska skor kunde bli lösningen på en hel del problem! OCH att lära sig Pose-metoden = framfots-löpning. Klicka här och kolla videon så förstår ni vad jag menar!

Evinnerligt tugnt

Det blev endast en 5 km löprunda för att "skaka av" mig lite, följt av lite styrketräning. Men det var ingen avskakning, nej ni, det var det sannerligen inte. Det var bara tungt och jobbigt och kallt och blåsigt. Hur i hela fridens namn ska jag få det att kännas ens normalt igen och lite positivare?
Säg det den som vet!

Nå, imorgon blir det badminton och på fredag tror jag att jag tar och plaskar några varv i simhallen!
Kanske det känns bättre då nästa gång jag tar och kutar ett antal kilometer?

Nu ska ni ha det riktigt mysigt denna onsdag, det ska nämligen jag med. Kaffe med Åsa på stan, man har det bra ibland! :)

Ciao!

9 km

Oih! Idag fick jag in 9 km. Drog på mig kompressionsstrumporna också då det kändes som om det kunde vara aktuellt idag. Löprundan var även denna dag av den tyngre formen. Och varmt var det, varmare än igår.

Tungheten /orkelösheten kan faktiskt även bero på att jag återgått till hardcore kolhydratfri kost igen. Det tar en stund innan kroppen vant sig. Inte för att jag ätit extra mycket kolyhdrater över sommaren heller, men jag har ändå ätit dom i form av godis, bröd, pasta och potatis nu som då. Jag har helt enkelt inte hållit mig till min livsstil, så det kommer att ta en vecka eller två innan kroppen orkar 100% igen!

Det blir ännu en fest i helgen, ett 30-års kalas. Det ska bli kul, men efter det får det räcka för ett tag framöver.

Nu blir det lite käk och sedan tar jag natten!

Sov gott!

Om att våga välja

Jag startade lugnt idag. 7 km på 50 minuter. Det blev mycket fest även denna helg och jag har ingen superkropp som klarar hur mycket påfrestningar som helst. Jag är endast en medelmåttig motionär trots att mina målsättningar inte kanske alltid antyder detsamma. Jag tycker ändå att man kan sikta högt och sedan ändå nöja sig med det man klarar av än att man inte siktar någonstans och sedan ångra att man inte ens försökte...

Till saken, fest. Man märker det genast. Låt bli att dricka och må bra, orka mer, prestera och bli bättre. Drick och hjärtat får arbeta avsevärt hårdare, en hög konsumtion bryter t.o.m. ner hjärtmuskeln. Tänk det, hjärtat bryts ned. Generatorn som håller oss vid liv bryts ner och det enda i hela kroppen som "mår bra" av detta är något sinne i hjärnan och det är bara på vägen mot en hög konsumtion, efter det mår nog inte sinnet så bra heller. Minnet, reaktionsförmågan och sömnen försämras. Musklerna blir slappa och uthålligheten minskar osv. Och detta utsätter människan sin kropp för.

Missförstå mig rätt nu gott folk, jag har aldrig spottat i glaset och festar gärna till det. Jag tycker bara att det är lite intressant att människan är det enda djuret på vår planet som avsiktligt bryter ner sin kropp med kemiskt framkallade ämnen. Och att trots att hon vet exakt vad som gäller så fortsätter hon ändå...ibland ända tills det är för sent och hon är så beroende att hon inte kan släppa taget eller för att hennes kropp är såpass nedbruten vid det laget att det ingen återvändo längre finns.

Hmm, nu blev det här faktiskt lite mer allvarligt än vad jag hade tänkt mig. Det var under min kvällslänk idag som jag kom att tänka på allt detta. Jag hade nämligen ovanligt tungt med andningen, vilket antagligen är ett resultatet av en lite mer festglad sommar för min del. Och vad jag alltså egentligen bara ville få fram (hur tokigt det än må låta) är att jag verkligen tycker det är tufft att våga välja bort t.ex. alkohol för att prestera bättre eller i största allmänhet också.

För det är ju ändå så trevligt med en stänkare (eller tre) i goda vänners sällskap, med mat och skoj, minnen, spex och dans eller vad man nu brukar göra då man har fest. Ni vet kanske hur jag menar. Själv brukar jag faktiskt fasta helt och hållet från alkoholen under monstermånaden eller i januari som de flesta andra. Det tycker jag är bra. Samtidigt som jag testar mina egna alkoholvanor så mår jag bra och orkar bättre. Det känns bra också. Och det kan väl inte vara helt fel?

Kan det?

Ett år

Nu har jag återkommit från hufvudstaden! Bröllopet var alltså i Helsingfors och vi bilade ner dit efter jobbet i fredags och spenderade en alldeles förträfflig helg med trevligt sällskap och vackert bröllop! Idag bilades det tillbaka upp. Tänk att man kan bli sjuk i benen av att bara sitta, människan är inte skapt för att sitta stilla! :)

Nåväl, till saken: Idag.
Vet ni vad det är för dag idag? Det är på dagen ett år sedan jag sprang mitt livs första maraton! Här kommer beskrivningen av loppet:

Det var sååå spännande! Startskottet gick och massan började låångsamt röra på sig, ungefär vi startlinjen fick man börja springa och iväg for vi, glada och taggade till tusen! Men så hände nåt, ungefär vid 5km, jag mådde fruktansvärt illa, kroppen var tung och jag tänkte "Oj söta öde, jag klarar aldrig av det här!" Jag kunde inte tänka glada peppande tankar överhuvudtaget, solen stekte, jag var törstig och trött...så höll det på till ~14km där tog jag en energitablett (CTRL-nånting, som vi fick då vi hämtade nummerlappen) och efter det började det kännas som om jag nog skulle klara av det trots allt! Publiken längs vägarna var helt fantastiska, att dom orkar stå och heja och heja på alla tusentals som springer, lunkar och går förbi! Man spelade musik och spexade, barn stod med utsräckta händer och väntade på en "klapp" då man sprang förbi och folk hejade "Jaksaa, jaksaa!" (Orka orka) "Hyvin menee!" (Det går bra)! Det var så roligt!

Knästöden gjorde nog sitt, men jag kände av högra knäet nästan hela tiden, vid 27km började det vara lite jobbigare och jag började gå i uppförsbackarna men sprang nog för örvrigt! Kullerstenarna på vissa ställen var en plåga, då man knappt kunde lyfta benen blev det till att snubbla lite här och där, men jag föll inte i alla fall...

Ungefär vid 33km for 5h-hararna förbi, det var faktiskt lite knäckande men jag lunkade vidare! Just före 40km:s-skylten fanns en kurva, där satt ett gäng på ett berg och sjöng på finska och slog i tamburinen: "Ner-ner-nerförsbacken, börjar strax runt hörnet!!" Och det gjorde den! 1km sakta sluttande nedförsbacke var som en dröm då man knappt kan lyfta benen!

Då det var ~1km kvar stod ett par flickor/kvinnor och hejade, ropade och peppade som galningar och man kunde inte annat än skratta, nästan så att tårarna kom! Då jag sprang över 42km-märkningen så hejade folket och ropade "Bra bra, kämpa kämpa! Målet är bara runt hörnet!" Och jag ropade tillbaka "Var? Vaaar är det?!" "Runt hörnet!" Skrattade dom och hejade lite till! Och där var den, precis som dom sagt, mål-linjen! Jag hörde speakern räkna upp namnen på de som just skulle springa över linjen, däribland mitt, och folket hejade! Favoriten räckte ut en bukett rosor ur folkmassan och jag tog emot den och så plötsligt hade gjort det, jag sprang över mållinjen! En obeskrivlig känsla! Jag ville nästan gråta en skvätt men kunde inte eftersom jag var tvungen att tänka på andningen, skulle ha kvävts annars! :) Det är den största, mest överväldigande känslan jag någonsin haft! När jag fyllde lungorna med luft kändes det som om de kanske exploderar! Jag kastar ett öga på resultat-tavlan: Jag tog mig runt!! 5.07.10 = 42195 m! :)

Hela banan runt med ett leende på läpparna. Det gjorde ont, det var tungt och jag var trött men det var tusan så roligt och känslan efteråt går bara inte att beskriva!

Tänk det? F*n va häftigt det var! Nu är jag helt sjukt taggad på Rom Marathon i Mars! Det blir nog av, visst tusan blir det det!

Och så ska vi inte glömma Syster-yster som fyller år idag!
Hoppas du haft det bäst!
Puss och kram!

Here goes

Och snälla, säg inte att alla är bra (men säg heller inte att allt är åt h*lvete), välj hellre då bara en och stick to it!

Tack, tack, tack igen! :)

Alltså:
I: Vit sjal, silver kuvertväska, silver/krom skor

II: Svart sjal, silver kuvertväska, svarta skor med silver spänne

III: Svart sjal, svart kuvertväska, svarta skor med silver spänne

Tack, Tack, Tack, Tack, Tack!

Hjälp, hjälp, hjälp, hjäääälp!

Nu är goda råd dyra!

Det blir Silver-klänningen men jag kan inte bestämma i vilken kombination...
Jag känner mig fet, oattraktiv och riktigt jobbig. En sån där dag, om ni vet jag menar. Sambon är till lika mycket hjälp som olivolja är friktionsbefrämjande.

Batteriet i kameran är slut så jag har den på laddning just nu men kan ni/nån snälla återkomma om någon timme, då jag lagt upp bilder och hjälpa mig bestämma?

Tack snälla, snälla ni!

Kramp!

Valde att ta in ett pass simning idag med, vilket jag ledigt kunnat lämna ogjort. Jag kände redan från starten att det "drog" i högra baklåret och under fötterna och jag fick stanna och stretcha varje 500 meter. Det blev alltså 1,5 km simning idag. Tror det blir vila (= hoppeligen städning) imorgon och en lätt länk på torsdag, i helgen är det bröllop för hela slanten.

Sov inte så mycket i natt heller så jag har rätt så höga förväntningar på kommande natt. Jag har säkert gäspat 50 gånger redan medan jag författat detta inlägg.

Har inte köpt nån klänning ännu heller, till bröllopet alltså...Living on the edge liksom! Men det är lite spännande. Om jag inget hittar så tar jag Silverklänningen jag haft en gång tidigare, då även på ett bröllop för ett år sedan. Visst får jag göra det? Använda samma klänning menar jag...

Nä hörni, nu går jag och slänger mig på soffan!

Ha det gott!

Encore une fois

Heheh... det blev liksom fortsättningsfest på lördagen i alla fall, med samma fina typer som på fredagen! Mycket skoj liksom!

Så efter två dagars festande avrundade vi helgen med pizza-buffé på RAX och avslutade söndagen med ännu lite godis och tre stycken filmer. En av dom var Case 39, scaaaaary shit liksom (ingenting för dig Heidi-vännen). Det löns att ha en filt i närheten att gömma sig bakom. Jag sov ju så klart typ inte ett blund på hela natten eftersom jag såg en massa obehagligheter genast jag slöt ögonen. Man tycker ju att jag borde vet bättre vid det här laget men till mitt försvar så visste jag faktiskt inte att det var den sortens rysare...

Kolla trailern om ni vill. Dock måste jag säga att att jag blev stum av förvåning då jag såg trailern. Tiden 2:09-2:13 finns inte med i filmen. En ren och skär lögn, bara för att få det att verka spännande. Ni kommer att förstå vad jag menar om ni ser filmen...



Hade första arbetsdagen efter semestern idag och jag säger bara att det är nog f*n så skönt att börja jobba igen. Att få träffa folk, får lite rutiner igen samt diskutera världsproblemen vid kaffebordet! Jobb! :)

Slutligen simmade jag in 2 km idag på 70 minuter. Höll på att drunkna till lite på slutet då vaderna började krampa ritkgit ordentligt. Men jag kunde bara inte lämna distansen på 1800 m utan stretchade lite och pressade mig igenom det kvarvarande 200 metrarna. Nu känns det riktigt bra! :)

Strax ska jag införskaffa mig ett fat Super-Erkkarit från brändö grill, det lär ska vara något i hästväg*. Det var meningen att det skull bli en sista måltid innan semester tar slut, men det var så sent på kvällen så det bestämdes att det får bli idag. Sedan är det slut på skräpet!

*det är väl en bra sak om det är i hästväg va? Kommer inte liksom på nåt bättre kraftuttryck just nu....

Ha det!

Fest

Vilken dunderfest man fick med om hörni! God god god mat och toppen sällskap. Jag fick stifta bekantskap med en hel del fina och roliga människor igår. Skoj var det, hela kvällen lång. Kameran glömde jag hem, vilket jag är rätt så ledsen över för jag skulle ha fått ett gott antal fina bilder tror jag. Men så där är det ibland...

Idag blir det lite återhämtning i form av mera god mat hos svärföräldrarna. För övrigt blir det nog att spendera kvällen i lugnets tecken, för min del i alla fall.

Vi har åter en dag av värme där ute och morgondagen lär ska bli ännu varmare, men jag klagar inte.

Här kan ni svalka er med en bild från i vintras!

En het mil

Steg upp lite tidigare idag (10:30) så att jag skulle hinna med en löprunda före lunchen. Ikväll ska vi nämligen på fest, examensfest. Det blir skoj.

Jo, dagens löpning då. Det var varmt och kvavt längs med Metviken idag samt flugigt och insektigt. Inga höjdarförhållanden precis men annars ett trevligt område att springa på. Om man springer Metviken som en åtta så blir det ganska exakt 4 km (kanske t.o.m. nån hundring över), det är en trevlig och lite längre omväxling till spånbanorna som ofta är 2-3 km långa. 10 km fick jag alltså in idag. Helt ok, men jag borde seriöst börja arbeta in de där långlenkkina nu/snarast.
Långlenkkin och snabbhet/intervaller/koordinationslopp.

Jahaps. Ska försöka införskaffa den där klänningen till bröllopet idag då också. Håll en tumme för att kan ska kunna bestämma mig.

Hejsvejs!

Tröttiger

Jag sov rätt så länge idag också. Drack kaffe och bläddrade bland en hel drös bloggar medan jag väntade på mitt sällskap. Det blev lunch på Seglis igen och även denna gång var fisk-lunchen helt toppen. Vi avrundade detta arbetsamma moment med glass på en parkbänk i solskenet. Mysigt!

Efter allt ätas simmade jag in 2 km på träningssaldot idag. 70 minuter tog det. Fake-bröstsim alltså = inte äkta bröstsimning, utan sån där som alla mommon sysslar med då de simmar. Lite fortare går det hela nog ändå för mig. :)

Snart börjar arbetet och vardagen igen och då kanske kvalitén på inläggen här stiger lite grann ens. Det är knappast det intressantaste i världen att läsa om att jag sovit länge (igen), druckit kaffe, lunchat och sedan antigen tränat eller festat...dag ut och dag in. Men snart!

PÅ allvar, nu är jag trött så in i norden. Simning må vara den aktivitet som minst sliter på leder och dylikt men samtidigt tror jag att man tar ut sig alltför lätt på grund av detsamma...

Kan man förresten ha dessa skor

med en helrosa (gammalrosa) klänning* om man ackompanjerar med svart kuvertväska (heter de så? vet ni vad jag menar?) som har ett silver/metallspänne?
*den är en och samma färg genom hela klänningen men den har volanger.

Pust!

Hoppsan vad festligt det kan bli. Lyckades faktiskt inte ta en endast respresentabel bild igår så ni får klara er utan denna gång. Men skoj var det!

Det blev även, precis som lovat, transportlöpning till och från morföräldrarna igår. 11 km fick jag in.

Idag blev det lunch på Il Banco Ristorante som alltså öppnade idag och det var verkligen supergott. Ser verkligen fram emot en kväll i á la carte -tecken på densamma.

Strax bär det av mot Gerby då syster-ysters lilla dotter fyller 19 år! :)

Supercoola Liten, för ett antal år sedan.

Blev liksom bara tvungen att även ta med nedanstående bild.
Tycker ni inte att den säger:
"Oh my Gooood, I´m such a teenager!"

Ut och yra

Badmintonen blev en seger för mig igår. Dock var den inte ren. Mitt i andra set:et slog jag ett fint slag (eller vad det nu heter) över till Ässets sida och plötsligt låg hon på golvet och steg inte upp. Hon sade att det gjorde fruktansvärt ont i vristen och att hon hörde hur det "knäppte till" innan hon föll. Tur för oss så fanns det 4 män som spelade på planen bredvid och en av dom hade både ispåsar och bandage med så hon fick genast hjälp. Spela kunde vi ju inte längre så det var bara att tacka och gå hem. Som tur var har hon inte vrickat/stukat (eller vad det nu heter) vristen (för då skulle det inte bli någå spel på länge) utan det var ledbanden som bråkat till sig. I och för sig är det verkligen inte kul om ledbanden inflammeras eller överansträngs, men det borde gå snabbare att vila upp dom i alla fall. Nu tycker jag vi skickar lite extra tillfriskningstankar mot Ässet.

Dagens träning blir ett stycke löppass till morföräldrarna - dricka en kopp kaffe - och springa sig tillbaka. Transportlöpning om man vill kalla det det i detta fall. ;)
11 km får jag in på dagens träningsschema i sådant fall!

Senare ikväll ska det yras på stan med flickorna och Nadja som är hemma från Kanarieöarna!! :)

Här har vi två av kvällens hjältar

Bilden från Lindas Facebook-album.

Simning & Badminton

Sov inte allt för länge idag faktiskt. Klockan visade prick 12:00 då jag slog upp ögonen. Jag kunde ha sovit längre men jag tänkte "Nej, idag kan jag nog stiga upp i tid!"

Inledde dagen med en kopp kaffe och ett stycke Vasablad. Detta följt av två ägg och Kalles Kaviar. Mums! Tänk vad smak och tycke ändå kan förändras eller inläras. Det är inte länge sedan jag grinade som bara den åt Kalles men nu smakar det hur bäst som helst med ett stycke ägg. Samma gäller ägg-gulan. Urk! Men med Kalles går det huuur bra som helst!

Frukost följdes av 1,5 km simning i simhallen som äntligen öppnade efter en ~1 månads paus. Man hade möblerat om i bassängen också, så det var några damer som inte hade glasögonen på sig som frågade vart man får gå på vattenlöpning nu mera... Kvick- och skarptänkt samt hjälpsam som jag är ;) pekade jag åt rätt håll och sade att man bara vänt på steken. Allt är alltså på sin motsatta sida i jämförelse med tidigare.

Intressant hur då man simmar och simmar och känner sig som världens superkvinna som klarar av allt, håller på att segna ner då man stiger upp ur bassäng-eländet. Kände mig som om jag vore mitt i en redig fylla. Allt bara snurrade och bena menade inte bära...
Men jag fick alltså in 1,5 km idag och strax blir det Badminton åter en gång. Wihuu!

Och om någon vill så får ni gärna hålla en tumme för mig idag! :)

Ha det!